allt som det är och gör där efter. Frågan är hur mycke vi accepterar?
Finns det någon gräns? Är det på ett visst sätt så går folk efter
det utan att egentligen tänka efter. Du kanske undrar vad jag
babblar om, eller om jag menar något specifikt men jag tänker
mer allmänt.
Jobb: Förr jobbade man nästan jämt bortsett från söndagarna.
Sen till slut infördes villkoren att man skulle jobba 8 h/dag.
Jag och några andra brudar satt och snackade med några
kvinnor (födda på 50-talet). "När vi var yngre hade vi bara
några semesterdagar som inte ens var betalda, vi skulle bara
vara nöjda över att vi fick nån ledighet överhuvudtaget"
Kläder: Modet kommer tillbaka allt mer från förr det vet vi
och dom har bevisat att dom kan ändra modet från utsvängda
byxor till stuprörsbyxor. Från tajta kläder till lössittande kläder
mm mm... "Sådär kommer jag aldrig klä mej!" Hur många gånger
har man inte sagt så? Men sen är man där lik förbannat ;)
Pengar: Mynt har ändrats rätt mycke under åren och nu har vi
nog snart inga kvar med tanke på hur mycke man använder sitt
kort.
Fiskarna följer med strömmen, sen finns det också dom som går
mot ströms.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar