Heart-broken

Nu börjar det kännas mer och mer att jag verkligen är singel.

Jag har mer mitt eget liv och Johan lever sitt så det har sjunkit in mer nu.
Inget mera vi...

Känner att jag vill fokusera mer på mej själv nu och självklart på Theo.

Igår agerade jag som ett psykfall, ena sekunden satt jag och stor grät och i nästa försökte jag lämna allt och blicka framåt.

Hade det varit något problem mellan oss så hade vi suttit oss ner och pratat om det sen hade man jobbat på problemen.

Tänk på det, man kan alltid jobba på problemen i ett förhållande så länge det finns känslor kvar men är känslorna döda så gå vidare.

Man kan aldrig prova för många gånger, bättre en gång för mycket än en gång för lite.

Men så var inte fallet här och det ger inget att gräva ner sig.

På måndag är det jag som försöker fixa en lägenhet och lite annat praktiskt.

Tack för dom här åren finaste Johan, du är verkligen speciell!

 

Hurt, cuz i belived.